lBiboet lll
 


           Sommarbild                                                                                 Vinterbild

 

 

 T.v Bottenram 6st 45 x 70 x 230 mm yttermått, dessa sågas med 30graders vinkel. T.h Benen påsatta 45 x 70 x ca 750 mm

T.v Ställningen upp och ned med en låda fasthållen av vred.  T.h Lådorna med och utan kutterspånsfyllning. Lådorna  6st 22 x 60 x 160 i yttermått som sågas med 30 graders vinkel. Botten på lådorna av oljehärdad masonit sågad ur en billig trossbottenskiva från Byggmax. Lådans bottenskiva är något större än lådans ram. som syns överst på vänstra bilden, för att ingen springa ska uppstå mellan ställning och låda.

_DSC3446
_DSC3447
_DSC3563


Kupan består av två ihåliga delar i träbetong som så småningom ställs ovanpå varandra. Ovan på dessa ställer man en överdel med en "kupol" inuti. Denna ses t.h. upp och ned och med en rund kupol som gjutform. Den kan tillverkas i betong eller om man hittar en skål med samma diameter som hålet i de båda underdelarna. På hemsidans överdel syns hur kupan steg för steg sätts ihop.

Bina har i tusentals år evolverat i ihåliga trädstammar. Kupan försöker efterlikna dessa naturliga bostäder. Den har ungefär samma densitet som ek. Den är 70 cm tjock där den är som smalast. Temperaturen inne i kupan blir då modererad utan pikar under dygnets timmar. Detta är fördelaktigt för binas yngelutveckling och missgynnar varroakvalstrets yngel, vilka helst vill ha lite kallare och är mindre känsliga för temperaturvariationer.

_DSC3435
_DSC3433
_DSC3436

T.v: Man kan tillverka två uppsättningar  gjutformar bestående av en bottenram 6st 45 x 70 x 226 mm sågade med 30 graders vinkel; en plåtcylinder  samt ytterformen av 6st. formplywoodskivor yttermått 245 x 430 sågade med 30 graders vinkel. Den sexkantiga  bottenskivan har samma mått som ramen och läggs ovanpå denna. Plywoodformen ställs så den täcker ramen och skivan. Ytterformen skruvas fast i ramen eller spänns fast med ett spännband på mitten.

 Mitten: Billig tunn plåt 300 x 800 mm. Den bockas lite i taget så den blir helt rund. Den tejpas på insidan OBS med silvertejp så att den blir lätt att ta bort senare.

T.h: Plåten ställs mitt i plywoodformen. Nu är det snart dags att lägga i en blandning av cement ( ca. 22%)  och kutterspån.

 

Cylindern behöver dock stabiliseras inifrån först. Man lägger ett par plastkassar med sand eller jord som mothåll i cylindern.


_DSC3405
_DSC3438
_DSC3439

T.v: Träbetong blandning: 1/2 halv hink cement till 2,25 hinkar kutterspån eller 5 l cement till 22,5 l kutterspån. Kutterspånen trycks ihop något när man mäter upp den. En rund balja är lättast att blanda i. Mixa cement och kutterspån torrt först. Använd sedan så lite vatten som möjligt så blir det starkast. Rör om i botten för hand, särskilt i kanterna. Räkna med fyra omgångar per kupdel.

Mitten: En rund skiva läggs ovanpå cylindern, nu kan man lägga på träbetongen. Det går fortast att lägga på med en skyffel och putta ner blandningen direkt i mellanrummet. Man lägger i ett lager och stöter ner den med en regelbit. Det är extra noga i ytterkant. 

T.h: Man ser till att blandningen når upp till den yttre formens övre kant samt lite råge som trycks ner av en plywoodskiva med en tyngd ovanpå. Ju jämnare kant desto mindre glipa i skarven när man sätter ihop delarna. På bilden har inget spännband använts, den är skruvad i nederkant.

 

Här har både plåten och plywoodformen på sidorna tagits bort. Kupdelen står på den sexkantiga plattan och sockeln. Så snart allt är riktigt brunnet lyfter man av kupdelen. Man börjar med att ta bort plåten invändigt. Tejpen ska bort och man drar ihop cylindern så mycket det går innan man drar upp den. Sedan tar man bort de yttre formskivorna.

T.v: En lägre form används till kupans övre del. De sex plywoodskivorna är 245 x 150 mm sågade med 30 graders vinkel. Cementkupolen läggs mitt i formen med  kupolsidan uppåt täckt med något mjukt tyg, där rök Stefans vintermössa, samt gladpack. Detta för att formen lättare skall släppa när allt brunnit.  Man fyller sedan på uppifrån tills man får en jämn yta. Lite råge läggs på och en skiva med tyngd gör ytan jämn.                                                                                                                                                                                                                          T.h: Cementkupolen upp och ned med ett handtag ingjutit för att kunna vrida loss och lyfta den.

_DSC3558
_DSC3559
_DSC3562

 T.h: Här syns överdelen fylld och tillplattad.

Mitten: Hela paketet har vänts upp och ned så formens bottenplatta syns.

T.h: Bottenplattan har tagits bort och nu vrider och lyfter man upp cementkupolen försiktigt när allt brunnit färdigt och är stelt. 

Den övre delen helt torr. Ett hål med diameter 60 mm har borrats och blomsterpinnar 8 mm har borrats in utifrån.

_DSC3461
_DSC3506
_DSC3503

T.v: Här syns den håltagningsborr som används för att göra en vridbar plugg. Pluggen sätts i hålet när ingen skattlåda används. När man tar bort pluggen vrider man så att binas propolis lossnar. Om denna sitter hårt kan man "såga" i springan runt om. Hålet på 60mm är till för att bina skall kunna komma upp till skattlådan och blomsterpinnarna,  för att de skall ha något att fästa vaxkakorna i när de börjar bygga. De borras in från yttersidan.

_DSC3507
_DSC3509
_DSC3492

T.v: Ovanpå den översta kupdelen kan man fästa ett drottninggaller så att drottningen inte går upp och lägger ägg i skattlådan. Gallret köper man i tex biredskapsfabriken.se. 

Mitten: Skattlådan som sätts ovanpå hålet består av 6st 22x 95 x 225 mm i yttermått sågade i 30 graders vinkel. Ovan på lådan finns topplister som bina fäster sina kakor på.  De är 35 x 25 mm och följer ramens form.  

T. h: här syns skattlådan underifrån med lister 8 x 10 mm spiklimmade på topplisterna. Man kan också göra som på  nästa två bilder nedan utan spik.

De yttersta topplisterna skruvas fast i lådramen och de resterande 8 hålls fast av en list tvärs över och skrivas fast i de två yttersta. Om man vil inspektera om bina byggt fullt, lyfter man den ena sidan och kikar försiktigt. Man kan också lossa tvärlisten och lyfta upp topplist för topplist.

T.v.: 3 st  avklippta grillpinnar, ca 30mm, av bambu borras och "spikas" i. Man börjar med den mittersta. Lite lim doppas i änden innan man fäster dem. Man använder så lite lim  som möjligt och helst ingen metall. T.h.: Här syns vad man behöver: borrmaskin, sekatör, uteträlim, hammare hushållspapper och grillpinnar, som syns nederst på bilden. Torka av överflödigt lim.

Ovanpå skattlådan kan man lägga en sexkantig kudde av gammal lakansväv fylld med kutterspån. När skattlådan inte används lägger man den inne i skattlådan och får då en extra isolering. När skattlådan skall tömmas, använder man en bitömmare som skjuts in över det hålet i mitten. (nedan)

Över allt sätts ett lock. Tiil ramen: 6st 22x190 x 275 mm som sågas i 30 graders vinkel. Till taket sågas tex en lika stor form ut av en  cementbaserad  trossbottenskiva från Byggmax.



T.v: Musgaller och ventilations skiva. T.h: Utökningslåda som sätts på undertill vid behov. Den har samma mått som kupkroppen 95 m hög. Botten kan vara vanlig masonit.  När den sätts under, tar man bort bottenlådan med kutterspån. Bina får då 70 + 95 mm att bygga i.


Bina känner av vibrationer och fäster man kupan med 22x45 mm och 50-60 cm långa så kanske det känns inne i kupan precis som i ett bibo i ett träd som har rötter? I varje fall står kupan väldigt stadigt i vilken storm som helst.

När man sätter ihop de tre träbetongdelarna där kupan skall stå permanent, "klistrar" man ihop dem med en tunn lervälling så det inte uppstår drag inne i kupan.

På de flesta brädgårdar finns underlägg till virkesstaplarna ca 50 x 75 x 1200 mm. De kan man få gratis om „man ber snällt“. Det samma gäller mellanlägg mellan brädorna. De brukar vara 8 x 35 x 800 mm och går att ha till topplister i skattlådan.

Verktyg som behövs: elektrisk kapsåg, skruvdragare, fogsvans. spännband, murarbaljor, färgomrörare, skyffel eller spade.

          

Stefan skulle gärna se att någon hade möjlighet att tillverka Biboet lll för försäljning. Den är tillräckligt färdigprovad för det. Han är själv för gammal (78) för att ens tillverka och sälja den i liten skala, med moms och frakt och allt vad det innebär. Han tror att ett pris i serietillverkning skulle kunna ligga på ca. 2 000 -2  500kr +frakt. Går Skärgårdskupan att sälja för 17 000 Kr så kanske Biboet också går att sälja. Kanske i tidningen Åter. Skärgårdskupan har en del liknande egenskaper, men inte alla. Den utgår dock från samma grundtänk. 

Om det funnits lika stor efterfrågan på alternativa biredskap som på de konventionella biredskapsshopparnas enorma överflöd, skulle tex Biboet kunna tillverkas industriellt genom högt värmetryck av cellulosafiber där frigjort lignin blir bindemedlet. Det finns dock en stor glädje i att arbeta ihop med andra i småskaliga projekt. Allt behöver inte vara storskaligt, rationellt, effektivt. Det blir lätt fyrkantigt då på andra sätt.