Rudolf Steiner gjorde i början av 1900 talet en del förutsägelser om det kommande seklet och tiden därefter. Han förutsåg galna kosjukan, bakterier och virussjukdomar. Han såg kommande spänningar mellan öst och väst, mellan USA och Kina. Om det skulle leda till krig, frågade han sig, skulle kriget utspela sig över Stilla Oceanen eller över Europa.......? Han höll i sina arbetarföredrag 1923 8 föredrag om bin. Dessa ligger till grund för konstnären Joseph Beuyes hela konstnärsskap. Han var en av grundarna av "die Grünen" i Tyskland.
I dessa spår Steiner att bina kan komma att få allvarliga problem inom ett sekel om den artificiella drottningodlingen fortsatte. Under ett årtionde hade biodlarna tagit arbetsbiägg och satt in i drottningcellsliknande cellkoppar. Det skulle naturligtvis vara effektivt på kort sikt men få allvarliga följder på lång sikt liksom de flesta mekanistiska ingrepp får. Biodlingen är kanske den mest rationaliserade näringen av alla? Varken fiskodling. kycklingodling eller grisodling har gått lika långt i fyrkantigt tänkande. Ett helgerån mot tidigare kulturepokers allra heligaste. (se Binas uppgift) Ett typexempel på hög IQ och låg EQ.
"Det hela får inte genomföras på ett sätt som är alltför rationellt och affärsmässigt....Vi kommer att se att det som sr ut att vara en utomordentligt gynnsam åtgärd idag och kan tyckas vara bra....men om ett århundrade från idag kommer all uppfödning av bin att upphöra om bara onaturligt framdrivna bin används." Rudolf Steiner 1923
Som tur är har det funnits vilda, halvvilda bin och bin som svärmat också, men visst har bina mycket allvarliga problem och den genetiska bredden är smal.
Så här skriver Erik Berrevoet i sin bok om Steiners föredrag : "Binas Visdom" översatt av Stefan
Bortsett från etiska betänkligheter om behandling av djur, tar artificiell biodling föga hänsyn till de komplicerade förhållanden inne i bisamhället. Steiner ansåg denna uppfödning otillbörlig: "Vissa krafter som hittills verkat organiskt i bikupan kommer nu att bli mekaniserade" Genom att sätta in en odlad drottning i ett samhälle störs det starka samband naturen inrättar mellan drottningen, arbetsbin och drönare. Steiner slog fast att är omöjligt för ett samhälle att etablera denna slags intima relation som inträffar naturligt med den drottning som köpts någon annanstans.
Konventionella biodlare anser att det är samma sak att sätta in en drottning i ett samhälle som att sätta in en mjölkko i en etablerad hjord. Steiner visade emellertid att förhållanden bland bin i ett samhälle är mycket mer komplicerade och att drottningen mer adekvat kan liknas vid ett organ från en människa eller ett djur. Att sätta in en drottning i ett bisamhälle kan liknas vid en organtransplantation.
Förutom att störa de intima sammanhangen bland bina, kan den konstgjorda biodlingen underminera den långsiktiga vitaliteten hos honungsbiet, eftersom annars icke livsdugliga drottningar kommer att starta samhällen. Under naturliga omständigheter bygger ett samhälle 10-15 drottningceller och efter det att den gamla drottningen svärmat, bildar den drottning som kryper ut först antingen en andra svärm eller om samhället inte är tillräckligt starkt dödar hon de andra drottningarna. Endast den starkaste drottningen överlever sålunda. Drottningodling ingriper i denna process av naturligt urval med okända negativa effekter på lång sikt.
Dagens biodlingsmetoder har fått de flesta biodlare att köpa sina drottningar från uppfödare. Dessa drottningar är uppfödda i en miljö som är olik den i det samhälle de kommer att sättas in i och de kanske inte passar ihop med de lokala förutsättningarna. Denna metod har dessutom minskat den genetiska mångfalden bland bin. Ett antal uppfödare förser ett stort antal kommersiella biodlare och dessa senare har mestadels bara två av många underarter: det italienska biet (Apis mellifera Ligustica) och kranier biet (Apis mellifera carnica). Resultatet är att många ursprungliga arter av bin som hade anpassat sig till de lokala förhållanden har blivit sällsynta och även utrotade.
Steiner fann möjligheten att förändra arbetsbin till drottningar genom att manipulera tiden för deras utveckling och dess foder oansvarig. Müller, som välkomnade moderna biodlingsmetoder, kallade ett bi utvecklat på detta sätt en "pseudo drottning" och menade att den är resultatet av ett sjukt samhälle och att den aldrig kommer bli som en drottning som fötts fram under normala omständigheter. Steiner påpekade också, att när ett samhälle förändrar ett arbetsägg och larv till en äggläggande drottning.. måste betraktas som en sjukdom hos inte bara drottningen utan även hos hela samhället. Han jämför fenomenet att dra upp en drottning från ägg från arbetsbi med att tvångsmata en gås för att förstora dess lever: " Leverns krafter utvecklas till en onormal storlek och hela organismen blir sjuk. Om man gör ett arbetsbi till drottning blir denna drottning i själva verket ett alltför friskt arbetsbi, men hela samhället måste anses sjukt."
Vid den tidpunkten förutsåg Steiner inte, att vad han betraktade som sjuka samhällen, skulle dominera hela den västliga världen. han konstaterade: " Allt detta visar hur föränderligt ett sådant djur är. Men detta har inte mycket att göra med den praktiska sidan av biodlingen". Det betyder att Steiner och sådana Biodlare som Múller skulle anse de flesta av dagens bisamhällen vara sjuka.
Man har under 40 år försökt utrota varroakvalstret. Man har under 40 års försök inte lyckats "odla" fram drottningar och samhällen som är permanent varroaresistenta. . Det som återstår är att ge bina sådana förutsättningar att de själva kan nå en allt högre grad av varroatolerans, dvs. små kupor, tjocka väggar, egen vinterhonung, ingen curlande kemisk behandling, ingen ut ventilering av luftburet immunförsvar, men kontroll över sin egen reproduktion.
Det har uppstått en obalans mellan det "manliga" och det "kvinnliga" i oss under en långvarig patriarkalisk tidsepok. Att tänka ut och förstå måste kombineras med att lyssna, höra och känna. Höger och vänster hjärnhalva. Kan vi lära oss att ha båda sidor i balans, både IQ och EQ?
Kan vi lära oss att leva i samklang med naturen utan rovdrift?