lBiboet lll
VAD KAN MAN AVLÄSA PÅ FLUSTRET
Här följer en översättning av H. Storsch bok ”Am flugloch” (På flustret) från mitten av förra seklet. Den korrigerades av hans medarbetare Dr. Dreher 1987 till modernare förhållanden:
Vill man följa ett biår noggrant är detta den bästa läsningen för en nybörjare. Den ger en överblick över vad som händer, även om man med Biboets metod inte behöver bry sig så mycket, men man vill ju veta varför. Dör ett samhälle ersätter man det med en ny svärm. Så sker i naturen och så sker binas eget urval och naturlig evolution. Man har ju redan gett dem en bostad som de har svårt att finna i en ekonomiskog. Dessutom har man ju inte pressat upp Varroaförekomsten genom att utöka maximalt för ökad honungsproduktion. Man kan återkomma till denna läsning gång på gång och förbereda sig inför varje årstid.
Storsch använder ramkupor, men de iakttagelser han presenterar gäller mestadels oavsett typ av kupa. Ibland anar man dock att det är själva ramarna, stödfodring med socker etc. som orsakat problemen. Tidsangivelserna i texten måste man själv justera och anpassa till förhållandena i vårt avlånga land. De som översatts gäller Österrike.
Innehållet är anpassat och redigerat något. Det som rör rambiodling har i viss mån tagits bort, liksom även invintringen med socker.
Förord
Det är genom denna lilla öppning som ett samhälles liv pulserar under hela året. Genom denna andas det och kastar ut allt som det inte accepterar i sin sfär. Genom denna skickar det tydliga meddelanden till den som kan tyda dem. Genom denna öppning informerar det biodlaren om sina problem, hälsotillstånd och låter honom veta om det behöver hjälp.
En biodlare som kan tyda samhällets status genom att observera kupöppningen behöver inte öppna sin kupa och störa binas heligaste rum, yngelrummet, vilket aldrig leder till något gott.
Ett hälsosamt samhälle måste lämnas ifred om det skall kunna utföra sina sysslor. I princip bör biodlaren inte öppna det om han inte ser vid öppningen att något inte är som det skall. Det är inte alltid så lätt att tyda vad som händer inne i kupan genom att observera vad som händer vid kupöppningen och detta kan läras endast efter många år, särskilt om biodlaren är ensam och det inte finns någon som kan ge råd. Att skaffa sig denna kunskap kan underlättas genom att lägga till de observationer man gör genom baksidans fönster eller underifrån.
Därför är det i varje biodlares intresse att lära sig detta så fort och noggrant han kan. Det är inte bara hans öron och ögon som måste övas utan även hans lukt- och beröringssinne och framförallt hans hjärta, själ och intelligens.
Jag kände att jag var tvungen att skriva den här boken eftersom det enligt vad jag känner till inte finns något liknade verk förutom att jag som lärare i apicultur och som biodlingsmäster ofta har lagt märke till att det fattas förklaringar på detta område. Genom att utgå från en specifik iakttagelse, har jag försökt att dra den adekvata slutsatsen och på detta sätt förklara orsakerna och följderna av allt som händer inne i kupan.
Under vintern
En biodlare värd namnet måste känna till vad som händer inne i kupan under vintermånaderna. Lyssna en lugn dag i ingången till ett starkt samhälle som inte har någon mellanliggande botten. De flesta kommer inte att höra någonting alls; men ett vältränat öra kommer att urskilja ett svagt surrande ungefär som ”sh”
Samhällen som låter så här är friska och klarar vintern bra. Samhället bildar kluster tillsammans med drottningen och fyller de tomma cellerna där tidigare ynglet kläcktes. Den genomsnittliga temperaturen i detta utrymme är nära 25 grader. Vid klustrets yttre delar är temperaturen hälften enligt Dr Büdel + 10C. En ständig rörelse finns utifrån och inåt klustrets centrum. De äldre bina finner man på utsidan. Man tror att det är denna cirkulation som orsakar surrandet. Dödligheten i sådana populationer är alltid låg.
Lyssna vid ingången på samma sätt som ovan. Man ser några få enstaka bin som flyger iväg och snön framför kupan är nedsmutsad av avföring.
Den här gången är ljudet mer artikulerat som om någon viskade st eller zs eller zr. Ljudet kommer från bin som är sjuka eller i behov av undsättning. Eftersom detta ljud ofta hörs runt öppningen kan anta att dessa bin har förflyttat sig från klustret. Sådana samhällen klarar inte vintern bra och man finner ofta ett stort antal döda bin på bottnen.
Om man lyssnar vid kupingången en dag när temperaturen hastigt har förändrats antingen uppåt eller nedåt, och man kan höra ett surrande som en kvällsbris i skogen.
Allteftersom temperaturen stiger bryter klustret upp; om den sjunker hastigt drar bina ihop klustret. Surret som hörs orsakas av dess rörelser. Det är svårt att avgöra om det har varit en ökning i själva andningsaktiviteten i båda fallen. Den erfarne biodlaren är alltid bekymrad när det föreligger temperaturskillnader under vintern mellan dag och natt eftersom det alltid innebär en ökad konsumtion av honung
Alla som lyssnar vid kupöppningen kommer att märka hur bina reagerar med ett högre ljud när någon går tungt nära kupan, när vinden slår igen en dörr, en snöboll kastas på taket etc.
Alla dessa ljud förekommer inte normalt. Smällarna och vibrationerna sprider sig genom det dåsiga klustret och påverkar det. De orsakar alltid ökad konsumtion av förråd. Å andra sidan anpassar sig samhället lätt till regelbundet återkommande störningar, t.ex. passerande tåg, lastbilar, bilar. Alla de ovannämnda iakttagelserna hörs lättare om man använder ett ljudförstärkande rör.
Om en biodlare lämnar kupöppningen oskyddad under vintern.
Då är han definitivt okunnig om de skadliga följder denna oförsiktighet kan orsaka. De kraftiga vindarna under höst och vinter som kan hålla i sig flera dagar kan lätt komma åt samhället. I så fall kan man lätt konstatera med hjälp av ett ljudförstärkande rör hur mycket samhällets vintervila har störts. Vid sådana tillfällen kan många bin förirra sig från klustret, kommer vilse i de tomma mellanrummen där de kommer i dvala och dör hängande i vaxkakorna eller faller ner på kupans botten. Bevisen hittas vid vårrengöringen. Det kommer att finnas många fler döda bin i kupor där ingången är oskyddad än i de kupor som har en mellanliggande botten, eller skyddande hall. Det är därför självklart att störningar som orsakas av vindar eller stormar orsakar ökad konsumtion av förråd och att den svagaste vintersolstråle kan locka enstaka bin ut i det fria. Den biodlare som inte har annat skydd att sätta för kan placera en tegelsten, tillräckligt tung för att stå emot vinden.
Enstaka bin flyger iväg, brun spillning vid ingången, på flustret eller på snön utanför kupan.
Detta är ett tecken på utsot vilket kan ha olika orsaker: orenheter i vinterförråden, för kall kupa, allvarliga störningar på grund av dåligt väder, drottninglöshet, sjukdomar.
(Nosema, kvalstersjukdom) Det är tillrådligt att provocera fram en rensnigsflykt genom att ge en varm näringslösning mitt på dagen när temperaturen når 5-7 grader C. Samhällen som sitter vid kupans sidor vars yttersidor inte är tillräckligt skyddade, de som invintrar på omogna vaxkakor eller är för svaga eller kalla är mer benägna för dysenteri. De måste konsumera mer honung för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. Bin som endast måste avge lite avföring överlever vintern.
Rester av vaxkakor hittas utanför ingången. Samtidigt kan tecken på utsot förekomma
En mus har byggt sitt bo i kupan. Detta händer mest i halmkupor eller kupor med för stora ingångar.
Döda bin, naggade eller i bitar vid ingången.
En näbbmus har stört klustret. Ingången är högre än 6 mm. Den måste jagas iväg och ingången minskas annars kommer den att fortsätta äta bin som irriterade förvirrar sig från klustret.
En illa nersmutsad ingång avger värme och sprider en lukt som påminner om nybakat bröd.
Samhället har utsot. Jag har sett detta hända så tidigt som vid nyår när biodlaren var oförsiktig eller nybörjare. En sådan situation kan förekomma särskilt tidigt när samhället endast haft honungsdagg att äta. Det lämnar mer som inte kan smältas vilket snart belastar binas matsmältningsorgan för mycket.
På grund av det kalla vädret, kan bina inte rensa sig utomhus. Först rensar de sig nära ingången, sedan på väggarna, taket och till sist på vaxkakorna. De försöker hålla dessa rena så länge som möjligt. Till sist rensar de sig på varandra. Samhället kan nu inte längre räddas för Nosema skapar också skada.
Sådana här katastrofer skulle lätt kunnat undvikas med lite kunskap.
När man går förbi framför kuporna mitt i vintern och hör en av kuporna ge ifrån sig ett ihållande surr.
Detta surr beror inte nödvändigtvis på att drottningen dött. Det kan räcka med att utvidga kupöppningen, som kan ha blivit för liten och ta bort döda bin och vaxklumpar med en metallkrok. När lugnet sakta återställts och när surret nästa dag har upphört kan man konstatera att det hade lidit av syrebrist. Det verkar, på grund av alla frågor som ställts varje vår till Marburgs forsknings institut, som om ett stort antal samhällen dött av kvävning. Erfarenheten visar att endast starkare populationer klarar en sådan vårdslöshet.
Man kan se istappar ligga vid ingången.
Detta händer endast i kallt väder och ses vanligen i kupor med låga ramar. Ju större antal bin desto större kluster av istappar. Det beror på att vattenånga frigjorts vid binas andning och kristalliserats till is. Eftersom det inte fanns några istappar i ett flertal andra samhällen kunde man dra slutsatsen att de hade dött redan i februari under vintern 38-39 i en bigård i Erzgebirge när temperaturen var under -25 grader. Bina hade förbrukat de närliggande förråden och på grund av den extrema kylan hade de inte kunnat förflytta sig till ramarna där det fanns mer.
Ingången är helt täckt med snö.
Så länge som snön ligger som puder är den genomtränglig av luft och binas andning är därför inte allvarligt förhindrad. Så snart den börjar smälta och riskerar att frysa till under natten, finns det en risk att den blockerar ingången och det är därför tillrådligt att ta bort den.
Döda bin ligger även under vintern nära ingången.
Detta händer särskilt i starka samhällen och det är inget att oroa sig för. Bina vill hålla bottnen så ren som möjligt och då drar de bort de döda till detta mer eller mindre mörka område eftersom de inte vågar sig utomhus för att bli av med dem. Dessa bin måste tas bort för att luften skall kunna passera.
Träflisor och annat skräp ligger framför en eller fler kupor.
En hackspett håller på att leta efter föda. Om den lyckades första gången kommer den tillbaka. Det våldsamma hackandet skakar om samhället så att bina kryper till ingången där de blir uppätna. Den kommer inte bara att hacka vid ingången utan också på främre väggen. Om det är en halmkupa kommer den att dra ut halmstrån med sin kraftiga näbb.
Den minsta skadan är de förlorade bina, allvarligare är den höga konsumtionen av förråd och därpå följande utsot. Följande är ett exempel från verkligheten: En biodlare hade sex samhällen i halmkupor bakom sin lada. Han gick aldrig dit på vintern. När det var dags för vårrengöring fann han att alla var döda. Kuporna låg omkullvälta och sönderhackade ända in till vaxkakorna. Två hackspettar satt i närheten.
Om man sätter ett tätt nät av kraftig ståltråd runt kuporna håller man såväl hackspettar som andra fåglar borta.
När det blir varmare efter en period av extrem kyla och vatten finns vid ingången, särskilt om det är ett starkt samhälle.
I februari 1956 fick vi särskilt många frågor om detta som förbryllade många biodlare. Det finns emellertid ingen anledning till oro. Det indikerar istället ett lovande samhälle. Under vintern värmer ett kluster endast sig självt och inte resten av kupan, eftersom uppvärmning kräver foder. Bina andas ständigt ut vattenånga och en del strömmar ut genom öppningen och en del sätter sig på väggarna där det vid frost fryser och kristalliseras så att bina lever i ett ”ispalats”. Så snart det har blivit varmare smälter isen och rinner ut genom ingången. Erfarenheten visar att starka samhällen som tillbringat vintern i god kondition och inte blivit stört klarar även de mest kalla väder, med undantag för starka samhällen med tidig yngelutveckling.
Rensningsflykten
Så snart som rensningsflykten har börjat måste allt skräp tas bort från kupbottnen. De iakttagelser man gör då är mycket värdefulla och kan komplettera de iakttagelser man gör vid ingången.
Samhället har varit oroligt under vintern. Det har emellertid inte blivit stört; det har haft tillräckligt med förråd och är inte sjukt.
Första iakttagelsen från kapitlet om november bör läsas först. Den dagen rensningsflykten börjar bör man noggrant undersöka det skräp man hittar på kupbottnar hos de samhällen som inte är utvalda för avel. De kan avslöja tydliga skillnader. En del samhällen kan ha spillningen täckt med ett tjockt lager döda bin. Tjocka stråk med spillning med döda bin och halvt utvecklade larver leder till slutsatsen att det har varit en onormalt hög konsumtion av vinterförråd. Även innan rensningsflykten är det isolerade fönstret på baksidan varmt. Varför? Därför att samhällen som har små områden med yngel i december ofta återupptar äggläggningen i januari. Jag har funnit yngel så tidigt som den 15:e januari på tre ramar med ett starkt inslag av italienska bin som hade ödelagts och vars vaxkakor var utströdda på snön. En yta så stor som en handflata hade blivit täckt. När jag frågade biodlaren om samhällets värde, svarade han att det aldrig hade gett honom något utbyte.
Få biodlare är medvetna om denna tidiga yngelsättning eftersom kupan aldrig öppnas i november, december eller i januari. Först vid vårrensningen kan man få se denna tidiga start och man förstår inte varför. Det finns många sådana samhällen i alla tänkbara olika utvecklingsstadier.
Alla korsningar med italienska bin tillhör denna kategori. På våren förlorar dessa samhällen ett stort antal bin som dör under flykten och därför utvecklas de senare. De har gott om yngel under sommaren. De flyger en hel del men fyller aldrig upp en super. Man kan bara vänta sig en god skörd när det finns honungsdagg och även då kommer de långt efter utvalda samhällen. Men även i bigårdar där urval görs kan man hitta sådana samhällen, för om de inte elimineras kommer deras drönare att flyga flera kilometer.
Genom att använda min enkla avelsmetod som inte kräver varken kunskap eller utrustning kan alla biodlare uppnå bra resultat. (se Storsch. Der praktischer Imker. 13:e upplagan) För att sammanfatta: Att sätta yngel tills sent i december och börja om i januari är ett drag som ärvts från hemlandet Italien. På våra breddgrader är denna egenskap till hinders.
Vad kan man hitta på dagen för rensningen hos populationer som inte hör hemma i vårt klimat? Huvudsakligen unga bin som har brutit sig loss från klustret och blivit dåsiga och fallit ned och dött. Resten är bin som slitit ut sig med att vårda ynglet. Jag har haft en hel del att göra med detta eftersom det är huvudorsaken till att oselekterade samhällen får dålig skörd.
När bina efter tre månaders innevistelse lämnar kupan för rensningsflykten, flyger de inte så långt som under dragperioden. De flyger framför kupan och förblir i denna position en stund innan de avlägsnar sig i allt större cirklar och rensar sig slutligen.
Unga bin som efter ett par dagar efter de kläckts flyger ut för att rensa sig eller orientera sig gör likadant. Samma sak gäller bin som åter behöver orientera sig vid sin rensningsflykt eftersom de har övervintrat och varit inomhus en längre tid. Detta gör det möjligt att flytta kupor eller t.o.m. hela bigårdar korta sträckor utan att förlora bin, förutsatt att det görs före rensningen. Men se upp! Vissa samhällen kan redan ha vågat sig ut innan rensningsflykten. Att flytta kupor innebär alltid en risk.
Trots att bina har orienterat sig på samma sätt som de andra flyger bin från vissa kupor iväg omedelbart.
Vanligen håller dessa samhällen på med vård av yngel. Ambina har överfulla tarmar och behöver omgående rensa sig. Större behov av vatten och större konsumtion av förråd.
Bina bär ut döda kroppar. De tar tag i en vinge eller ett ben med sina käkar och släpper kroppen i närheten av bigården.
Samhällen som håller på med rensningsflykt är som de ska, friska och starka. Populationer som inte har någon drottning är sjuka eller svaga saknar sådan entusiasm. Några har väldigt få döda bin, knappt mer än ett par hundra, vilket får ses som ett bra mått på kvalitet. Dessa samhällen bör noteras precis som de som visar en hög dödlighets frekvens. I det senare fallet kommer en undersökning av kupbottnen att ge värdefull information. Samhällen som är sjuka, utvecklas med svårighet och ger en låg skörd varje år, måste man ta bort utan att tveka. Man får inte glömma att dessa svagheter förs vidare av deras drönare. Naturen skötte det bästa urvalet när sockret ännu inte fanns tillgängligt.
Bin faller till marken där de samlar sig i små kluster och rör sig hit och dit.
Starka skäl att misstänka latent Nosema eller förekomsten av sjukdom orsakat av kvalster.
Bland bin utspridda på marken har några sina vingar som seglen på en vindmölla.
Mycket starka skäl att misstänka sjukdom orsakat av kvalster. I båda fallen bör man skicka prov till laboratorium för analys.
Ingången och området framför är fullt av flytande gul spillning.
Akut fall av Nosema. Samhället håller långsamt på att dö ut. Det finns stor risk att sjukdomen sprider sig eftersom bin kommer vilse eller rövar i andra kupor. Man måste genast kväva dem med svavel.
En dag under rensningsflykten kan bina inte flyga ut.
Första möjligheten: samhället har inget behov av att rensa och visar en mycket låg konsumtion av förråd och är friskt. I de flesta fall har drottningen inte börjat stifta ännu. Erfarenheten visar att sådana samhällen ger de bästa skördarna i bigården.
Andra möjligheten: under stödfodringen utsattes samhället för röveri som ingen lade märke till och det håller på att dö ut eller är i dålig kondition.
Tredje möjligheten: samhället har kvävts eller håller på att dö ut på grund av syrebrist.
Fjärde möjligheten: samhället invintrades på för många ramar, fick inte tillräckligt med foder eller kunde inte hålla sig varma och förbrukade allt fodret. På grund av för kallt väder kunde bina inte förflytta sig till de ramar där det fanns foder och har dött av svält eller varit för svagt för att orka ge sig ut på rensningsflykt.
Bin med svullen buk rusar in i kupan.
Dessa bin bär med sig vatten. Är deras vatten försörjning ordnad? Dessa ivriga flygningar pekar på att flera samhällen håller på att sätta yngel och har mindre eller större ytor med otäckt yngel som kräver vatten. Eftersom yngelsättningen tilltar snabbt efter rensningsflykten ökar också vattenbehovet för varje dag.
Tyvärr händer det ofta att bina inte kan hämta vatten på flera dagar. Det är därför tillrådligt att ge en liter sockerlösning (1/1) första relativt varma dag. För att lösningen skall tas upp bör den ges ganska varm snarare än ljummen och det är bra om man tillsätter lite flytande honung. Man måste ta tillfället i akt när bina är utspridda mellan vaxkakorna och inte vänta tills det blir dåligt väder när de sätter sig i kluster igen. Att ge foder en kall marsdag är helt meningslöst och större delen måste tas bort nästa dag.
Uppretade, oroliga bin rusar runt på flustret och framför kupan. Deras speciella surr eller knarrande mummel hörs tydligt.
Samhället har förlorat sin drottning. Alla samhällen är inte medvetna om sin belägenhet vid rensningsflykten, men från och med den här dagen tills slutet av hösten är detta sättet på vilket de visar att de känner till det.
Särskilt i starka samhällen ser man redan vid rensningsflykten bin som kommer tillbaks till kupan med oformade grå, gröna eller brunaktiga bollar.
Detta är inte pollen utan propolis som samlats in från kådaktiga knoppar från vissa träd. Dessa kådaktiga fjäll kostar bina stor ansträngning att samla in, särskilt från kastanj, poppel eller körsbär.
Sådana dagar kan gul grönt pollen också komma in.
Eftersom bina ännu inte ger sig iväg så långt från bigården kan man dra slutsatsen att det finns hassel i närheten. I vissa skyddade lägen kan hängena börja bli täckta med pollen i slutet av januari. Detta gula pollen kan också komma från skyddade snödroppar eller krokus. Årets första pollen! Nya hopp och drömmar fyller biodlarens tankar.
Ett stort antal bin lastade med stora bollar med vit- eller gulaktigt pollen kommer tillbaks. Ursprunget till detta pollen är ett mysterium.
Bina har upptäckt en foderapparat med artificiellt pollen hos någon bi odlande granne
Framför kupan ligger en gammal fortfarande mjuk drottning.
Om temperaturen vid rensningsflykten är exceptionellt hög rusar bina ut och det är inte ovanligt att drottningen förs med. Om hon kommer in i en annan kupa kommer hon att bli dödad. När rensningen är över rusar bina i den drottninglösa kupan runt
uppretade och oroliga och man kan få höra det jämrande lätet.
Vår.
Bina drar in ett särskilt stort antal små vita socker kristaller.
De konsumerar förråd från ramar utanför kupan där kristallisation lättare uppstår. Dt är tillrådligt att ge en flytande lösning omedelbart. Sockerlösningen bör aldrig koka eftersom den då kristalliserar lättare.
I en bigård med flera samhällen med kranierbin har ett av samhällena ett ovanligt stort antal italienska bin. Även under de ostadiga dagarna i mars flyger dessa bin oupphörligt medan ingen aktivitet syns i de andra kuporna.
Man måste dra slutsatsen att samhället befinner sig i följande kritiska situation: det har börjat yngelsättningen för tidigt förmodligen redan i januari. Sådana samhällen är inte vana vid vårt klimat och har inget pollen i sina vaxkakor eftersom de förbrukat den under höstmånaderna när det var brist på pollen. Fett och protein lagrade i deras små kroppar har redan getts till det nya ynglet eftersom naturen inte bjuder på något vid den här årstiden.
Larver som normalt skall flyta i näringslösning kan inte matas som de ska och utvecklas till bin med förkrympta vingar och ben. Oroliga för sina larver flyger bina iväg för att hämta det som saknas men på grund av det ostadiga vädret dör många på vägen. Ett stort antal kommer aldrig tillbaks. Det är på det här sättet som samhällen med tidig utveckling sliter ut sig i så stor utsträckning att de riskerar att dö ut. Om de överlever detta hinner de endast återställa ordningen under huvuddraget och detta är orsaken till att skörden alltid blir liten.
Man kan hjälpa sådana samhällen genom att stödfodra dem redan i mars med en väl konserverad ram med honung och en massa pollen.
Döda bin hittas varje morgon utanför ingången, på kupbottnen och framför kupan. Bina flyger omkring kraftlöst och utan mål.
Samhället är helt klart sjukt. Lägg märke till bin som kryper in i kupan, hur de kommer och ger sig i väg och så småningom kryper in i en annan starkare grannkupa. Risken för smitta är stor. Grannar kan smittas och aldrig utvecklas. Eftersom ett sådant samhälle inte kan förenas med ett annat är bästa lösningen att kväva det med svavel.
Små drönare flyger bort från kupan.
Vid den här tiden på året är de resultatet av en drottning som inte har blivit befruktad och som börjat stifta redan i januari eller mer sällan från äggläggande arbetsbin. Om en obefruktad drottning är orsaken till problemet måste hon avlägsnas några timmar innan sammanslagning med ett annat samhälle för att undvika kamp. Yngel och ägg måste också tas bort.
Vita eller brunaktiga larver ligger framför kupan. Iakttagelser som görs tidigt på morgonen säger mer eftersom fåglar, getingar och även vinden kan avlägsna spår.
Detta behöver inte vara tecken på något akut. Vaxmåttslarverna har redan börjat sitt arbete. När de letar efter föda kan dessa larver bringa oordning i ett helt yngelklot, hindra deras utveckling och tvinga det att röra sig uppåt till de översta cellerna och göra det omöjligt för bina att täcka cellerna. Dessa icke täckta yngel avlägsnar bina ofta från cellerna. Vaxmåtten är en större plåga än många tror eftersom de förhindrar hundratals bin att utvecklas helt. Om man lutar en ram med icke täckt yngel och slår på den med ett hårt föremål kommer ofta åtskilliga vaxmåttslarver att trilla ut.
Samhället drar in pollen från pil under flera dagar.
Under dessa dagar byggs stora förråd av pollen upp och drottningen kan fortsätta att stifta även under långvarigt dåligt väder. Stora mängder vinterförråd förbrukas.
Ju förr detta pollen hämtas in desto snabbare och säkrare kan samhället utvecklas. Av alla tidiga pollenkällor som hassel, alm etc. är pil, sälg det mest produktiva. Inget artificiellt pollen kan ersätta naturligt.
På morgonen finns stora mängder kondens runt öppningen.
Dessa samhällen håller redan på att mata stora ytor med yngel. Vattnet som kondenserat vid öppningen är en måttstock på äggläggning och så småningom skörd.
En ung drottning, ibland inte fullt utvecklad, hittas död på flustret eller framför kupan.
Den gamla drottningen har varit död i fjorton dagar. Eftersom samhället varit drottninglöst har det fött upp drottningar och gjort sig av med de överflödiga. Eftersom det är brist på drönare kan befruktning vara ett problem.
En gammal drottning hittas utanför öppningen. Samhället tycks inte klaga eller verka vara i panik.
Samhället har börjat föda upp drottningar på öppet yngel. Att byta drottning i juli eller augusti förebygger förluster på våren.
7-9 grader C. Bina gör endast korta utflykter för att söka vatten. Ett samhälle flyger inte ut alls.
Det senare har definitivt inget öppet yngel och lider förmodligen svårt. En nödinventering krävs. En kall april dag kan en undersökning vid ingången avgöra om det finns någon drottning eller inte.
Skräpet runt kupingången är hårt, runda kulor av pollen ofta med ena sidan täckt av någonting vitt.
Bina arbetar med vaxkakor som ännu inte innehåller yngel och håller på att förbereda dem för äggläggning. Pollen från ytterkanterna, vilken ofta fermenterat och är täckta med ett lager med mögel håller på att städas ut ur cellerna.
De samhällen som i slutet av mars och början av april hade begränsat antal ramar anpassat till deras styrka, flyger livligare än andra med samman styrka fastän de senare lämnats med fler men oanvända ramar.
Ynglet utvecklas snabbare när utrymmet är begränsat eftersom värmen är en kritisk faktor för utvecklingen. När så är möjligt bör man tränga ihop samhällena. Den här tiden måste bina ha kontroll över utrymmet. I starka samhällen kommer det välisolerade fönstret på baksidan att bli varmt medan det i de samhällen som sitter utspritt över en större yta knappast ens blir fuktigt vilket bevisar att ynglet inte kommit så långt. T.o.m. ett litet samhälle känner sig starkt om det hålls relativt begränsat. Om drottningen fortfarande är frisk är detta den enda möjligheten att försäkra sig om fullständig utveckling på kort tid. Vad är ramar till för, om de inte skall användas för att gynna samhället och oss själva. (Man kan notera att problem som uppstått när ramar nämns ofta inte förekommer när man använder eget vaxbygge. Översättarens anmärkning.)
Bin flyger med vinklad kropp och med benen hängande.
Dessa är rövarbin som söker och vanligen hittar svaga eller drottninglösa samhällen eller kupor med för stora ingångar.
Vissa kalla dagar under april eller kalla kvällar när bina sedan länge har slutat flyga i ett starkt eller även svagt men väl begränsat samhälle, är kupingången full med kluster av bin och det finns inget utrymme att komma förbi.
Detta är binas sätt att stänga till öppningen för att försvara ynglet mot kyla. På samma gång hindrar de att värmen försvinner för snabbt. Orsaken är den samma om man när man öppnat kupan sett att där finns ett skägg av bin som når bottnen. Detta är inte något tecken på att det finns för många unga bin. Det är deras sätt att stänga bigångarna och förhindra att kylan når ynglet. Trots hur det ser ut är antalet bin på ynglet avsevärt reducerat. Genom att placera sig under vaxkakorna skyddar de ynglet bättre än om de satt på detta. Detta visar att ett samhälle använder sin egen livsnödvändiga värme på ett ekonomiskt och förnuftigt sätt. I april måste ingången vara relativt liten.
Förstärkt skara vaktbin vid ingången. Enstaka eller allmän strid.
Samhället är hotat av rövarbin och försvarar sig fortfarande. Man kan hjälpa till antingen genom att minska ner ingången eller sätt en glasskiva eller grenar framför ingången. Denna åtgärd tycks vara få som känner till.
Två av kuporna i bigården visar stor aktivitet men strider inte.
Röveriet är i sitt värsta stadie. Oftast är ett av samhällena rövare och det andra är offret. I detta fall flyttar man genast om samhällena och stödfodrar det rövade samhället. Vid alla fall av röveri måste man vara ytterst försiktig. Om rövarna kommer från en annan bigård och om offret har en bra drottning måste det ställas mörkt, lugnt och välventilerat i två till tre dagar. Det första man måste göra är emellertid att ge inkräktarna chansen att fly. (Det bästa är att öppna baksidans fönster en bit ifrån bigården) Under de nästkommande dagarna måste den instängda kupan stödfodras och antingen timjan- eller mintolja tillsätts till sockerlösningen för att ändra lukten i kupan. Ett säkert sätt att undvika fortsatt röveri är att flytta någon av de båda kuporna till ett avstånd på två eller tre kilometer från bigården.
Rövarbinas kroppar är ibland svarta och blänkande.
Dessa bin har tappat håret som täcker kroppen. Detta händer när hundra eller tusentals bin girigt rusar mot den återstående honungen i det rövade samhället. Några försöker att nå förråden medan andra som har fyllt sina honungsäckar försöker komma därifrån. I detta myller förlorar en del av bina den honung de skördat vilket klibbar i håret på andra. När den torkar blir hårstråna hårda och bryts lätt. Bina förlorar också sitt hår genom att tvinga sig igenom trånga springor eller när de strider med vaktbina vid kupöppningen.
Maj
Unga bin med förkrympta vingar eller andra missbildningar faller till marken vid sin första utflykt.
Dessa bin har under utvecklingstiden fått utstå antingen kyla, brist på pollen, eller flytande föda och förekommer i första hand i samhällen som har ett stort yngelklot. Varroasis kan också vara orsak till missbildningarna.
De stora vattenmängder man vanligen finner som kondens på morgnarna vid ingången har minskat avsevärt, ibland drastiskt. Samma sak gäller flygintensiteten.
Detta är förmodligen ett tecken på en kritisk situation. Den är framkallad av ett antal dagar i följd utan nektarskörd. Man glömmer att samhällets dagliga konsumtion med yngel är mycket större i maj än i april. Omedelbar och generös stödfodring behövs.
Drönarlarver av varierande ålder påträffas framför kupöppningen ofta tidigt på morgonen
Så fort ett samhälle har en kritisk period är drönarlarverna de första som offras. Om ett flertal mycket kalla nätter har föregått just denna iakttagelse kan samhället ha varit tvunget att trycka ihop sig kompakt och det kan därför vara ynglet i de lägre delarna av vaxkakorna som har varit otillräckligt skyddade och lidit av kylan.
Efter en kall period eller efter en period utan drag under våren är det inte ovanligt att se bin dra ut drönarlarver genom ingången. De drar också ut maten ur de celler som innehållit drönarlarver eftersom det är lönlöst att föda upp dem. Samma sak kan inträffa i augusti när drönarna kastas ut.
Små ljusgula droppar påträffas på flustret eller framför kupan
Majsjukan är på väg. Bättre skydd mot kylan och en ljummen sockerlösning 1:2 eller 1:3 kan fortfarande förhindra att den utvecklas i detta stadium.
Unga bin med svullna och utsträckta bakkroppar oförmögna att släppa sin avföring faller i stort antal ner från flustret på marken där de förgäves försöker befria sig.
Majsjukan eller förlamning orsakad av extremt riklig pollenförekomst. En undersökning av drabbade samhällen visar att de i de flesta fall har stort behov av flytande näring. En felaktig isolering påskyndar alltid utvecklingen av denna sjukdom. Förebyggande åtgärder är även här lättare än att bota.
Beroende på höjd över havet och på temperaturer under våren från slutet av april till mitten av maj, märker man att aktiviteten är låg t.o.m. i starka samhällen och på dagar som är gynnsamma, kanske med undantag för tidig eftermiddag.
Denna årliga iakttagelse, som på låga höjder naturligt sker tidigare än på högre höjder, beror på att vid denna tid dör de bin ganska snabbt som har övervintrat. De bin man ser på tidig eftermiddag är de unga bin som senare blir dragbin.
Från och med nu måste man komplettera iakttagelserna vid ingången med iakttagelser av vaxbygget.
De unga binas orienteringsflykt varierar i intensitet beroende på samhälle.
Dessa utflykter gör det möjligt att med säkerhet avgöra vilka samhällen som kommer att vara fullt utvecklade vid huvuddragets början. Det är inte värt att underhålla samhällen från vilka man inte kan förvänta sig någon skörd. Man kan använda deras yngel och deras bin genom att dela dem mellan medelstarka samhällen: detta bör göras senast tio dagar innan huvuddraget.
Ett stort antal bin dör plötsligt. Strider försiggår inne i kupan såväl som vid ingången.
Bina har blivit förgiftade av insektsgifter, sprayade eller i pulverform.
Man påträffar vaxbitar inuti och utanför ingången på morgonen. Under dagen flyger bin iväg med vaxbitar mellan käkarna.
Samhället bryter ner arbetsbiceller för att ersätta dem med drönarceller. Vaxet som täcker celler och gammalt vax åker också ut.
Tidigt på morgonen hittar man vaxmåttslarver framför ingången. Under dagen drar några bin ut vaxmåttstrådar och kokonger på flustret.
Det är troligt att kupbottnen inte var helt rengjord från vax under vårrengöringen. Om det finns så mycket vaxrester, har bina svårt att bekämpa sina bittra fiender med eftersom den vax som vaxmåttslarverna föds upp i är täckt med en fin kokong.
Unga bin ligger döda framför ingången. Trots att det finns en bra drottning utvecklas inte samhället normalt.
Denna situation är inte ovanlig i skogrika områden som är relativt varma; orsaken finner man emellertid sällan. Undersökning av samhället avslöjar först en hög av bin under yngelrummet; några rör sig lite. Först efter en riktigt noggrann undersökning hittar man syndarna. Det är den vinglösa honan av röd sammetsstekel (Mutilla Europea). Den har samma storlek som ett bi med tvärgående färgade streck och kraftiga käkar.
Bina kommer tillbaks med två klubblika ”horn” på huvudet.
Detta händer när bina besöker vissa blommor tillhörande familjen Orkidéer. Så fort ett dragbi går in i blomman kommer den i kontakt med två klibbiga pollensäckar som fastnar på huvudet. När det lämnar blomman drar biet av dessa och de förblir kvar på huvudet som två klubbor. När det kommer till nästa blomma böjs dessa ned och kommer i samma höjd som den likaledes klibbiga pistillen. Om klubborna fastnar på pistillen är befruktningen genomförd. Om den inte fastnar och sitter kvar på biets huvud kan biet flyga omkring flera dagar med dessa.
Tidigt på morgonen påträffas dåsiga bin på flustret med vingarna under kroppen.
Detta händer under dragperioder särskilt framför kupor med flustret lutande inåt eller är horisontellt. Kondensen i kupan från natten kan inte rinna av. Bina kommer tillbaks och blir genomblöta och kan inte hjälpa sig själva.
Juni
Huvuddrag. Tidigt på morgonen efter en varm natt flyger ett enda samhälle redan iväg, alla i samma riktning.
Detta samhälle har kvällen innan upptäckt en dragkälla som de andra samhällena inte lagt märke till. Är det på grund av skicklighet eller bara tur? Endast den skördade honungen gör det möjligt att avgöra detta.
Vid huvuddragets början blockeras ingången av grupper av bin.
Denna situation som är irriterande under denna tid på året orsakas av överbefolkning. Dessa samhällen förlorar lusten att arbeta även om de ännu inte drabbats av svärmningslust. Deras arbetslust återställs genom att så snart som möjligt avlägsna unga bin och ramar som innehåller täckt vax. (Eller att sätta under en låda, så att de kan bygga.)
Trängsel förekommer vid ingången i vissa samhällen när bin flyger in och ut.
Ingången är för smal. Fläktbin blockerar den. De som skall ut hindrar de tungt lastade inkommande bina. Detta är i långa loppet en förlust i tid och skörd.
När kupingången är för liten eller kanterna för skarpa tappar bin ofta den pollenlast de så mödosamt samlat in under svåra förhållanden. Varje ingång borde vara konstruerad så att det går att justera höjd och bredd beroende på tid på säsongen och samhällets styrka.
Hur skall man tolka de lugna, ”nerväxlade” rörelser vissa bin har framför ingången?
För att finna orsaken till rörelserna som inträffar särskilt tydligt när pollentillgången är riklig, använde jag ett förstoringsglas för att undersöka dem utan att störa dem. Endast i ett fåtal fall fortsatte de sina rörelser. Tack vare förstoringsglaset kunde jag se att små pollen-partiklar, osynliga för blotta ögat, satt kvar på binas hår. Dessa var helt säkert inte unga bin utan dragbin.
Samhället jag iakttog höll på att skörda en ovanligt stor mängd pollen. Medan jag i andra samhällen endast såg ett fåtal ”nerväxlade” bin var de här talrika. Slutligen drog jag slutsatsen att bina utförde dessa rörelser, som ibland fortsatte länge, för att göra sig av med dessa små partiklar som gled ner i mellanrummet mellan huvudet och thorax, vilket måste vara särskilt obekvämt och irriterande. Trots att dessa iakttagelser gjordes för många år sedan har jag inte publicerat dem tidigare eftersom jag var osäker på slutsatserna. Nyligen kom Dr. K Freudenstein till samma slutsatser och mina tvivel har därför upphört.
All aktivitet i ett starkt samhälle upphör plötsligt.
Svärmning kommer med stor sannolikhet snart att ske. Samhället har byggt drottningceller med ägg som redan har utvecklats till larver. Dessa celler kommer snart att täckas. Om man vill förhindra svärmning, måste man omedelbart göra en konstgjord svärm.
Mellan klockan 10 och 11 befinner man sig nära bigården belåten med samhällenas aktivitet. Plötsligt hör man ljudet från flygande drönare, vilket är ovanligt så här dags, och lokaliserar från vilken kupa de kommer. Samhället flyger hit och dit och bin lastade med pollen lämnar kupan.
Samhället kommer att svärma när som helst, kanske inom några få minuter. En första svärm lämnar vanligen kupan så fort den första drottningen kläckts. Om det råkar vara regnigt eller temperaturen ofördelaktig, kommer samhället att invänta första fina dag. I första svärmen kommer drottningen nästan alltid sist. Det bygger arbetsbiceller under fjorton dagar, inte en dag längre, och slutligen några drönar celler.
Vad händer i mina reservkupor? Dessa är tomma; bina flyger från den ena till den andra och några går till och med in.
De här bina letar efter en ny bostad till en svärm. Samhällen som är redo att svärma sänder ut sina scoutbin för att söka skydd innan svärmen ger sig av. Så fort ett sådant samhälle funnit något passande händer det att svärmen inte blir till utan så fort de samlats i luften flyger de direkt till sin nya bostad. Tomma kupor skall aldrig lämnas i det fria.
När man går runt i bigården på kvällen när dagens ljud sakta dämpas ned kan man ibland höra ett tuutande ljud från någon kupingång. Detta är en ung drottning som har en första svärm. De okläckta drottningarnas tjatter inuti cellerna hörs inte så tydligt.
Detta samhälle kommer nästa dag eller senast på tredje dagen ge en andra svärm. I den andra svärmen precis som i den första, visar sig drottningen först ut. Båda svärmarna lämnar även om temperaturen inte är fördelaktig och båda bygger bara celler för arbetsbin under knappt tre veckor.
Ett samhälle som inte haft någon första svärm ”tuutar”.
Drottningen i detta samhälle dog för ungefär två veckor sedan eller dödades eller skadades vid en biodlares ingrepp, vilket inte är ovanligt. Nästa dag kommer detta samhälle att ge en första svärm ledd av en obefruktad drottning.
Tidigt en eftermiddag när man iakttar sitt parningssamhälle ser man en drottning som vill komma in. En tunn vit tråd eller ofta bara en vit punkt syns i spetsen an hennes bakkropp. Var försiktig stå inte framför kupan vid detta tillfälle för drottningen kan missa sitt mål.
Detta är tecknet på att drottningen har befruktats. Hon kommer att lägga ägg inom 36 till 48 timmar. Om vädret är dåligt eller det finns för få unga bin, händer det ofta att denna period förlängs trots att det finns rikligt med foder. I så fall ger man lite flytande honung under två eller tre nätter. Vanligen visar sig äggen snart. Termen befruktning är inkorrekt. Drottningen har parat sig. Arbetsbiäggen är befruktade inte drönaräggen.
Drottningen som flyger in med tecken på parning bollas in antingen vid kupöppningen eller i parningskupan. Hon dödas sällan.
Mycket har redan skrivits om orsaken till denna relativt vanliga händelse. Men kärlek och lycka kan knappast vara orsaken till att en drottning kommer tillbaks i ett klanderfritt skick och efter att ha blivit inbollad sedan ofta är i ett ganska dåligt skick. En har ett brutet ben, en har en vinge som är så skadad att hon inte kan flyga. En tredje inga ben, en fjärde vridna vingar. Låt oss ställa frågan varför hon sällan eller aldrig bollas in när hon återvänder i en andra svärm. Är det för att i det fallet har drottningen hunnit växa samman med sin svärm? Är fördelningen av bin i en andra svärm annorlunda än den i en litet parnings samhälle? Är det styrkan i detta lilla samhälle som är avgörande? Det måste finnas en anledning.
Erfarenheten pekar på att detta ofta inträffar när parningen har skjutits upp på grund av dåligt väder. Mycket ofta utvecklas äggläggande arbetsbin i parningskuporna och dessa tar emot drottningen som en fiende. Vi tror också att det orsakas av att det finns för många gamla bin i parningskuporna.
Vi har fått bäst resultat när vi tagit endast unga bin från starka samhällen. Dessa små samhällen har sällan arbetsbin vars äggstockar börjar utvecklas. I det täckta ynglet från en sent parad drottning ser man ofta förlängda celler där drönare kryper ut, dessa har utvecklats från ägg som arbetsbin lagt.
En svärm har lämnat och kommit tillbaks till kupan. Åtskilliga döda bin ligger ofta utströdda framför ingången till en grannkupa.
När en svärm lämnar kan det ibland hända att drottningen inte följer med. Hon kan ha blivit snappad av en fågel eller fallit till marken på ett ofördelaktigt ställe och bina kan inte hitta henne. Efter ett långt fruktlöst letande flyger svärmen tillbaks till kupan. Bin som försökt ta sig in i grannkupan har dödats.
Man ser ofta bin på flustret under huvuddraget vars tungor hänger och som välkomnar återvändande dragbin lastade med nektar.
Husbin håller här redan på att befria dragbin från den nektar dessa samlat in. Normalt sker detta byte inne i kupan.
En dag under huvuddraget förekommer en hel del trafik mellan flustren på två grannkupor; Det sker direkt mellan kuporna, men det kan också förekomma att de tar en längre omväg.
Dolt röveri! Ett samhälle rövar ett annat på det mest civiliserade sätt. En skärm som sätts upp flyger de oftast runt eller över. Rövarna går även in i kupan. Detta röveri tolereras men är inte tillfredsställande för alla samhällen. Dolt röveri kan ibland förklara onormalt stora skördar. (Ytterligare ett skäl att inte ha bigårdar. översättarens anmärkning)
Fläktbin i arbete.
Bina kan inte bara kontrollera fukthalten inne i kupan utan också temperaturen när det är för hett genom att skapa drag från insidan till utsidan av kupan. Se upp! Man får inte blanda ihop fläktning för ventilering och fläktning för att förtydliga lukten i kupan. I det senare fallet är bakkroppen upprest och man kan se en glänsande körtel mellan de sista två ryggplattorna, Nassonov-körteln, vilken används för att sända ut luktsignaler.
I tungt varmt väder hänger kluster eller skägg ner från kupan. Samtidigt utförs en stark ventilation fastän annan aktivitet är låg.
När kupans inre är för varm lämna en stor del av samhället kupan; deras instinkt varnar dem för olika faror: att vaxkakorna mjuknar, att vaxkakor med honung eller yngel bryts av. Om temperaturen fortsätter att stiga över 36 grader kan ynglet dö. Det döda ynglet ruttnar i cellerna, men man får aldrig förväxla detta med yngelröta. Omedelbar luftning krävs Detta händer ofta i kupor som står direkt i solen utan något skydd.
Några få samhällen samlas på kupans framsida, detta även en mindre varm dag. En stark doft av honung sprider sig från kupöppningen.
Kupan är full. Honungen samlas redan upp i yngelrummet. De två senaste iakttagelserna kan göras i juli och augusti beroende på temperatur eller höjd. Utrymme måste omedelbart ges annars riskerar man svärmning eller att yngelrummet svämmar över av honung.
Bin i en andra svärm rusar i alla riktningar; på flustret, på kupans framsida och inte ovanligt till grannens samhälle med en bra drottning.
Drottningen har inte kommit tillbaks från sin parningsflykt. Svärmen lugnar genast ner sig om man ger den en parad drottning i bur. Om man har ett litet samhälle med en parad drottning kan man förena dem utan att framkalla strid. Om allt detta går snett kan man sätta in en ram med en täckt drottningcell.
Juli
Bina kommer tillbaks tungt lastade redan tidigt på morgonen. Många vilar på flustret och andas djupt innan de går in. De som för med sig pollen är sällsynta. På natten kommer en stark tydlig lukt av honung ut ur kupan. Bina fläktar mer än vanligt och på morgonen kan man se att det kondenserade vattnet från kupan har runnit ut på flustret och ner på marken.
Detta är förmodligen ett tecken på förekomsten av honungsdagg framför allt som det för närvarande inte finns något annat drag. Flygriktningen kan visa dragets källa och man kan snart fastställa detta. Mycket ofta ger barrträd och lövträd honungsdagg samtidigt. Man får hoppas att det inte blir någon förändring i temperaturen. Håll ett öga på vattenbehållaren som är en måttstock på skörden. Den är alldeles tom på bin medan den är välbesökt när det inte finns någon nektar.
Under drag på honungsdagg har många bin en svart blank bakkropp och mellangärde.
Precis som rövarbin har dessa bin förlorat sina hår och tycks smalare än de som fortfarande har hår. De tappar håret snabbt om draget är på tall och gran. Om man ser dragbin på tallgrenar förstår man varför de kommer i kontakt med honungsdaggen, som täcker barren, lättare än när de arbetar på ek eller lönn. Under flygningen hem torkar denna och håren blir allt hårdare faller slutligen av. Se upp! Blanda inte ihop detta med förlamning, paralysis.
Många bin återvänder vita som om de var täckta av mjöl. Samtidigt för de med sig vitt pollen.
Ett fält med vallmo är inom flygradien. När vallmon blommar är huvuddraget nära sitt slut säger biodlare i Sudetenland där vallmon intensivodlas av många anledningar, huvudsakligen för bagerinäringen. Vallmon är den av trädgårdens blommor som ger mest pollen. Den blommar när naturen har få pollenkällor. Den vilda vallmon som finns på åkrarna ger ett blåsvart pollen.
Bin svarta som kol, anmärkningsvärt smala och utan hår men orkar ändå återvända till kupan. Antalet minskar från dag till dag. De andra bina verkar inte vara fientliga mot dem eller mota bort dem på flustret eller i öppningen.
Detta samhälle har drabbats av förlamning (paratyfus som är typisk vid honungsdagg). Denna sjukdom bryter vanligen ut mellan den 15:e maj och den 15:e juli. När man undersöker ett sådant samhälle blir man förvånad över hur många bin som föds i detta tillstånd. Man lägger också märke till att bin fortsätter att födas i samhället. Dessa bin och drönare som drabbas ger intrycket av att vara blöta. Dr Dreher har under flera år föreslagit att denna sjukdom kan vara ärftlig. Olika åsikter om dess orsak finns fortfarande. Denna relativt ovanliga sjukdom kännetecknas framför allt av att bin föds svarta och utan hår, vilket inte får förväxlas med dem som förlorat hår under ett långvarigt drag på honungsdagg.
Bin med gula fäckar på mellangärdet återvänder och lämnar kupan.
Detta är pollen som fastnat på mellangärdet. Bina blir märkta på detta sätt när de besöker fält med klöver, sädesslag såväl som gulsporre som växer på soptippar. Jag har märkt samma sak när de besökt olika sorters astrar. Dessa blanka fläckar som endast bildas långsamt bevisar med vilken envishet bin besöker samma sorts blommor.
När bina slutat flyga fladdrar både små och stora grå fjärilar ut ur öppningen.
Vaxmott som söker ställen att lägga ägg och som ofta hittar ett ställe mellan flustret och öppningen, där det ofta finns vaxrester. Dessa ägg blir snart larver som kryper in i kupan. Det är på grund av detta som man alltid finner ägg i olika stadier i alla kupor även i starka samhällen som aldrig skulle släppa in dessa som fjärilar.
Skägg nära ingången
Det kan finnas flera förklaringar: 1. Överbefolkning; 2. Temperaturen utomhus är för hög; 3. Honungsförråden är fulla; 4. Något annat problem.
Alla samhällen flyger som om det var nektardrag men ändå tycks de återvända utan last.
Linden blommar. Den exalterar bina även när den inte ger någon nektar. Lind ger endast nektar när vattenhalten är hög och när vädret är stadigt tungt och fuktigt vid blomningen.
En julistorm är på väg att bryta ut. Håll ett öga på bina.
Tiotusentals bin återvänder till stora samhällen för att inte drabbas av stormen. Men denna flygning hem tar mycket längre tid än om stormen hade brutit ut vid samma tid på dygnet en månad tidigare. Varför? Nektarkällorna börjar sina och för att inte komma hem tomhänta flyger många bin till ytterligare ett fält, ibland åtskilliga kilometer. Dessa långa turer samlar inte mycket nektar eftersom en stor del konsumeras som bränsle under flykten.
Om regnet varar flera dagar eller vinden vrider mot syd får starka samhällen skägg med bin vid sidan av kupingången.
Äldre dragbin som känns igen på sina skadade vingar och mer eller mindre skalliga kroppar samlas på detta sätt vid det plötsliga avbrottet av nektardraget. De har blivit utputtade ur samhället och kommer förmodligen inte att återvända efter näst utflykt.
I vissa samhällen börjar arbetsbin jaga drönare.
Drönarslakten har börjat. De har fyllt sin uppgift och är nu munnar som inte är värda att mätta. Alla samhällen som jagar sina drönare har en drottning. Det är endast ynglets status som gör det möjligt att avgöra om hon duger nästa år också. Den bästa tiden att byta ut en gammal eller värdelös drottning mot en yngre är nu i augusti.
Vissa samhällen, ibland alla, för bort larver liksom missbildade bin långt ifrån kupan.
Det som slår en vid en undersökning av dessa evakuerade bin är deras för korta bakkropp och avsaknaden av ett eller flera ben eller vingar. Vaktbina står passiva.
Dragbin som återvänder verkar ha svårt att orientera sig.; rövarbin försöker komma in i kupan via alla springor.
Dessa samhällen har drabbats av varroasis. En sjukdom orsakad av ett ganska stort främmande kvalster. När man försiktigt öppnar en täckt drönarcell, drar ut larven och lägger den på ett vitt papper kan man se varroakvalstret med blotta ögat, platt, ovalt med mörkbrun färg, 1,6 mm brett och 1,1 mm långt.
Ett drottninglöst samhälle med äggläggande arbetsbin skakas en bra bit från bigården. Bina försöker att komma in i grannsamhällen som har goda drottningar.
De avskakade bina försöker först flyga till sin gamla kupa. När de finner den stängd sätter de sig nära ingången. Snart vänder de sig mot grannsamhällena vilka i tider då röveri förekommer har förstärkt sin vakthållning. Det verkar sedan som om en dialog uppstod mellan de två grupperna för deras antenner rör sig ivrigt. De ”sökande” ligger lågt som för att visa att de inte vill strida. När deras fredliga avsikter har erkänts och efter en noggrann undersökning släpps de in.
Om man innan man skakar bina låter dem fylla sina bukar med honung hindras de inte utan släpps in snabbare, direkt utan strid. Detta bevisar att när bin är mätta är de mycket lättare att hantera. Man bör inte sätta alltför stort värde på sådana förstärkningar och inget alls efter den 15 augusti när nektardraget har avstannat eftersom nästan alla bin är gamla och snart skall dö. Om samhället har en drottning som lägger drönarägg måste hon tas bort innan en sådan åtgärd. Om man vill undvika en meningslös strid måste de skakade bina känna sig hemlösa när de ansöker om tillträde till andra samhällen. En full mage är inte alltid tillräckligt.
Augusti
Invintring
Eftersom vi med Biboet inte invintrar med socker har flera sidor tagits bort från orginalet. ( red. anmärkning)
Vid vilken tid på året bör samhällen inte längre ha något yngel?
De flesta biodlare inser inte hur mycket värdet av ett samhälle kan fås att öka i våra trakter genom att ha bin som stoppar yngelsättningen för vintern i rätt tid. Iakttagelser gjorda och jämförda under åtskilliga års tid har gjort det möjligt att dra slutsatser som bekräftar detta. Varför överlever lokala bin vintern så bra? Varför konsumerar de så lite av sina förråd och har så låg dödlighet under vintern? Varför hälsar de våren i så god kondition med förråd som knappt är rörda? Därför att de senare inte används som foder till värdelöst sent kläckt yngel och därför att lokala bin slutar lägga ägg så snart nektar- och pollendragen avstannat på fälten eftersom de har anpassat sig väl till detta klimatområde. Jag har fött upp dessa bin i Sudetenland regionen. Så tidigt som i slutet av augusti fanns det inte längre några ägg i majoriteten av kuporna. Nu för tiden är de lokala bina utbytta mot snällare Kranier bin av olika slag som har sitt ursprung i de östra alperna. Ibland klagar biodlare på att detta bi plötsligt slutar lägga ägg i augusti och låter sig inte ens stimuleras av stödfodring. Om drottningen fortsätter stifta tar bina bort äggen från cellerna. De beter sig vad gäller detta precis som de bin som tidigare bodde i gamla ihåliga träd i våra skogar. Det är på grund av detta som de övervintrar precis så bra som lokala bin. Man borde inte klaga på detta utan glädja sig för det är den enda anledningen till att ett samhälle kan sluta sig i ett kluster över vintern med bin som inte är utslitna. Denna ras som är så väl anpassat till vårdraget och ger en så lite att klaga på har ersatt det lokala biet som var så lynnigt och improduktivt. Hur skulle biodlingen sett ut om man inte hade upptäckt Kranier biet? Jag kan bara rekommendera spridningen av detta bi till alla biodlare. Jag har visat hur detta är möjligt med min enkla metod att odla drottningar. (se Storsch ” Der pracktische Imker”)
En grupp försvagade drönare påträffas i närheten av ingången.
Drönarslakten närmar sig sitt slut. Om några dagar kommer de alla att ligga döda framför kupan. Man måste inse att naturen gjorde rätt i att inte förse dem med vapen!
Vid ungefär samma tid avlägsnar flera samhällen vita eller bruna och nästan fullt utvecklade drönarlarver från kupan.
De sista drönarynglet som fortfarande finns i samhället tas bort från cellerna. Detta kan också ske i juli. Samhällen som har en stark tendens att lägga ägg gör vanligen detta några dagar senare än andra.
Ett samhälle tolererar fortfarande närvaron av drönare. Det finns ett stort antal bin som håller vakt vid ingången och de undersöker varje bi minutiöst innan det släpps in i kupan. De flyger ganska dåligt men in och utflygningar av dragbin är snabb och säker. De hämtar en hel del pollen.
Det är högst troligt att samhället håller på att byta drottning. I så fall kommer det att ha åtminstone tre drottningceller eller redan ha en alldeles nykläckt drottning. Samhället behåller sina drönare inför en förestående parning. Sådana samhällen har vanligen stora förråd av honung och pollen. Drottningar som kommer från ett sådant samhälle är ofta mycket värdefulla. En kort undersökning av samhället kan göra det möjligt att avgöra vilken dag parningsflykten kommer att ske. Genom att sätta ett tydligt märke nära ingången underlättar man drottningens återvändande. I det här fallet är det inte ovanligt att man ser den gamla drottningen lägga ägg samtidigt som den nya börjar. En dag kommer man emellertid att hitta den gamla död utanför ingången ofta fortfarande omgiven av några bin.
Ett samhälle har fortfarande inte jagat iväg drönarna; de flyger mycket svagt även på dagar med drag. En del flyger ensamma utan riktning och tvekar innan de går in i kupan. Mycket få kommer med pollen.
Detta samhälle har ingen drottning och har ingen möjlighet att föda upp en ny. Det verkar inte har några arbetsbin som lägger ännu för då hade flygningarna varit intensivare. Man kan inte låta ett samhälle förbli i detta tillstånd. På grund av det är så sent på säsongen är samman-slagning att föredra före insättning av ny drottning. Överskottet av pollenramar fördelas mellan de övriga kuporna.
Efter parningen och framtill nästkommande sommar föder en märkt drottning upp enhetligt gråa bin, liknande kranierbin. Därpå följer ett stort antal bin med en eller två färgade segment.
Drottningen har blivit parad med åtminstone två drönare av olika härkomst. Fastän detta misstänkts länge, vet vi sedan sommaren 1953 säkert att drottningen parar sig fler än en gång och att detta är mer regel än undantag.
En stark lukt liknande den från ruttet lim kommer ut ur kupan. Framför ingången eller i springan mellan kupan och flustret finner man små mörka bruna ”piller” stora som knappnålshuvud.
Ynglet i detta samhälle är sjukt. När man öppnar kupan blir lukten ännu mer tydlig. Till att börja med undersöker man ramarna med nylagt yngel för att se om de täckta cellerna har sjunkit ihop eller är perforerade. Om dessa celler innehåller en trögflytande seg vätska som man kan dra ut som en tråd med en sticka, så har samhället amerikansk yngelröta. Om det varit europeisk eller godartad yngelröta hade innehållit inte varit trögflytande. I båda fallen är ynglet oftast intorkat och har ett slags brunt skal som sitter fast i de inre cellväggarna. Denna mycket allvarliga sjukdom måste rapporteras till myndigheterna.
En dag under huvuddraget har ett samhälle inte ett enda fläktbi nära ingången. På morgonen är ingången fullständigt torr. Samtidigt ser man att starka samhällen formar skägg utanför ingången. Bina flyger fortfarande men svagt och utan riktning.
Detta samhälle lider av extrem svält. Det har redan sugit upp gelen i allt öppet yngel. Det finns inte längre några yngel. Det täckta ynglet börjar kallna. Om man inte stödfodrar omedelbart kommer det inte att flyga alls nästa dag. Nedkylning av ynglet kommer att följa och många bin kommer att falla ner på kupbottnen. Hundratals bin kommer att dö i cellerna och drottningen kommer att dö sist av alla. Detta kan hända när det varit flera dagar utan drag eller när man skördat för mycket honung från kupor som lägger många ägg. T.o.m. i augusti måste ett samhälle kunna dra från stora förråd. Varför?
Vissa samhällen minskar ner sin öppning med en ”gardin” av propolis och lämnar endast en öppning stor som en tumme.
Detta händer när öppningen antingen är för bred eller hög, Ett samhälle som gör så här för att förhindra att vind eller kyla tränger in i kupan under vintern är inte särskilt starkt.
Samhällena stormas av getingar. Strider förekommer på flustret.
Vissa år är getingarna så talrika att de allvarligt påverkar skörden under huvuddraget. Man måste sätt upp getingfällor. Hundratals kan fångas i foderflaskor som innehåller öl eller fruktsaft. Getingar lockas också till kuporna om man inte tar bort döda bin framför ingångarna regelbundet.
Rövarbin försöker komma in i kupan, ibland på ett kraftfullt sätt. Flustret är då täckt av väktarbin.
Faran för röveri är mycket större i augusti än i april. Många dragbin försöker fortfarande dra in någonting innan de dör. Man måste minska ner öppningen i tid i proportion till samhällets styrka. Rövarabin är förvånansvärt envisa. De lyckas komma in i en lucka på 3 mm eller ett nyckelhåls storlek för att finna en burk honung förvarad i en kupa eller garderob som inte är ordentligt stängd. När ett drottninglöst samhälle väl en gång har likviderats eller inte längre försvarar sig kommer rövarbina att attackera en närliggande kupa eller till och med en närliggande bigård. Alla rövare kommer från något samhälle som inte skötts rätt eller försummats. Okunnighet är ofta orsaken till stora förluster på grund av röveri.
När ett samhälle besväras av rövarbin och fortsätter att försvara sig är det tillräckligt att sätta för några grenar med många blad framför ingången. Man bör först minska ner öppningen till en fingers bredd. Detta slags skydd är mycket effektivare än en glasskiva.
Här följer ett varnande exempel. I mitten av augusti när biodlaren var bortrest hade hans fru placerat slungan, en låda med täckvax och några fortfarande fuktiga ramar framför kuporna. Hon trodde att arbetet med rengöringen bara skulle sysselsätta bina i deras egen bigård. Katastrof! Tiotusentals bin kom från alla håll och när de rengjort slungar, lådan med täckvax och ramarna anföll de samhällena vilka med undantag för två modigt försvarade sig och kunde fortfarande räddas av biodlaren. Under flera dagar efteråt besvärades hans bigård liksom grannbigårdarna av rövarbin.
September
En varm solig dag i september vanligen vid middagstid kan man se att många bin flyger men att deras rörelser är relativt begränsade.
De sist födda bina i augusti eller senare rensar sig och orienteringsflyger. Om dessa flygningar är intensiva kommer vinterklustret att bli stort och dessa samhällen kommer att ha stor motståndskraft mot olika faror under vintern. Förutom i de trakter som har stora nektardrag vid den här årstiden får man inte utesluta stödfodringen i augusti.
Oktober
Antalet orienterings- och rensningsflygningar minskar succesivt dag för dag. Vissa samhällen flyger inte alls från mitten av oktober.
Dessa samhällen har inte längre öppet yngel. Om de fortfarande har täckta celler är de få till antalet och kläckningarna är nära förestående. Om vintern blir utan störningar kommer drottningen bara att återuppta stiftningen när solen står högt på himlen igen.
T.o.m. när samhällen är friska kastas många bin ut ur kuporna i slutet av augusti och detta pågår till mitten av oktober. De som kastas ut kryper eller hoppar inte omkring och har inte svullna bakkroppar. Det är inte ofta man läser om detta beteende vilket inträffar varje år. En del kallar det av goda skäl för ”dragbislakten” och jämför den med drönarslakten som inträffar om samhället har en god drottning. Under dessa veckor kommer samhället sakta att kasta ut dragbin som är utslitna efter skörden och omsorgen av ynglet. De flesta gör en sista tur och dör på fälten. De som dör framför kupan utgör bara en liten del.
Vad kan vara anledningen till detta djupt rotande beteende som orsakar så många bins död av vilka många fortfarande kan flyga? Anledningen är att samhället skall kunna arbeta på sin utveckling följande vår d.v.s. ha bin som inte är utslitna. Sådana samhällen har få döda bin i slutet av vintern, har en lugn vinter och har den nedärvda instinkten att sluta producera yngel så snart naturen inte längre förser dem med föda. I våra bigårdar finns det fortfarande många samhällen särskilt de som inte är korsade med italienska bin som har denna ursprungliga egenskap som resulterar i goda skördar.
En temperatur på 5 grader C när inte ett enda bi flyger ser man getingar komma in och de lämnar kupan ostörda.
De äter fodret i ramar som bina inte sitter på. Om man mosar ett när det lämnar kupan får man bevis på denna stöld. Getingfällor är fortfarande effektiva vid denna tid. De måste placeras i solen och innehållet skakas så att lukten sprider sig och lockar rövarna.
November
Om vädret fortfarande är bra under några dagar i november tar vissa samhällen tillfället i akt och samlar in en hel del pollen.
En undersökning av sådana samhällen, som jag alltid gjort med ägarnas tillåtelse, avslöjar varje gång närvaron av täckt och öppet yngel men även ägg. Jag har redan varnat på olika håll för de ödesdigra konsekvenser sådan sen äggläggning har på våra breddgrader. Jag skulle här vilja beskriva en av orsakerna till att sådana samhällen alltid har dåliga vintrar.
Alla vet att unga bin strax efter att de kläckts måste göra sig av med innehållet i sin buk. Detta yngel som fortfarande är öppet i november och finns i hjärtat av samhället kommer inte att kunna flyga ut och rensa sig. När de försöker lämna klustret stör de ideligen samhället i vintervilan En del lyckas att flyga ut och dör i snön eller faller ner dåsiga mot kupbottnen. Alla samhällen vi har undersökt har visat sig vara en korsning med italienska bin. Detta faktum borde leda till eftertanke och rättning.
En varm solig dag efter en period av kallt blött väder. Bin i alla kupor flyger flitigt. Framför varje kupa ser man flera som kryper och hoppar men som inte lyckas flyga.
Ta stor hänsyn till denna iakttagelse vilken även kan ske under de kommande månaderna efter flygningarna för detta är förmodligen bin som drabbats av Acarapis woodi en kvalstersjukdom. Sjukdomen kan endast bekräftas med hjälp av mikroskop.
En sen men mycket gynnsam dag för flygning beter sig bina som om våren vore nära förestående. De flyger högljutt och i cirklar runt bigården innan de tvingas utstå flera månaders instängdhet i kupans mörker.
Alla biodlare gläds åt dessa sena flygningar från vilka utslitna eller sjuka bin inte kommer tillbaks. Alla samhällen som är anpassade till vårt klimat kommer att hysa endast de bin som tillåter en normal utveckling under våren. De unga bin som just kläckts har möjlighet att rensa sig och kupbottnen kommer att vara ren för de sista döda bina kommer att vara borta. Snart sjunker utomhustemperaturen under både dagar och nätter successivt. Bina kryper ihop och bildar vinterkluster. Väl skyddade och omskötta av biodlaren kommer de att sitta i dvala till följande vår.
Vad man hittar på kupbottnen vid vårrengöringen
Under vintermånaderna skriver samhällena sin historia på kupbottnen eller på den skiva man skjuter in under ramarna vid vinterns inträde. Denna historia kan variera från samhälle till samhälle och gör det möjligt för biodlaren att dra slutsatser om deras hälsa och fortsatta utveckling. Sammanfattningen som följer nedan är ett värdefullt komplement till de iakttagelser man gör vid ingången. Den gynnsammaste tidpunkten för detta är i början av rensningsflykten. De är värda att anteckna.
Hur skall man tolka dessa tre bottnar? Är samhällena starka? Varför finns strecken i hörnen?
4 till 5 streck av avföring på kupbottnen, de mittersta är längre än de andra. Mönstret formar en elips.
Detta är ett friskt starkt samhälle. Även de med 3 eller 4 streck kan klassas som starka.
Några få döda bin utspridda över strecken med avföring d.v.s. alldeles under klustret.
Detta är ett friskt samhälle och deras vintervila var ostörd.
Bin som dog under vintern ligger strödda över hela kupbottnen. På några spretar bena rakt ut.
Detta är bin som dåsiga har fallit ner från klustret på kupbotten efter att ha blivit störda av vind, talgoxar etc.
Drönarlarver i dvärgstorlek har hittats på eller mellan strecken med spillning.
En oparad drottning eller äggläggande arbetsbin har redan lagt ägg sedan länge.
Strecken med avföring är otroligt smala och låga.
Detta är ett ekonomiskt samhälle, det har ännu inget yngel och har övervintrat fint.
Strecken med avföring är brunaktiga.
Vaxkakorna är gamla
I några av bigångarna mellan vaxkakorna finns ännu ingen avföring
Samhället måste snart flyttas ihop sig för att spara värme.
En död drottning ligger bland de döda bina.
Samhället är utan drottning. Om hon redan börjat lägga innan hon dog har samhället förmodligen en drottning men hon kommer inte att bli parad då det inte finns några drönare.
Ett stort antal vita kristaller ligger mellan och nära spillningen.
Vinterförråden har kristalliserats. En flytande lösning måste ges utan dröjsmål annars kommer bina att lida brist på vatten.
Alla streck med avföring finns på kupans ena sida och i en halvcirkel.
För att öka värmen har samhället hängt sig på en av de avdelande väggarna med en annan population för att bilda ett enda kluster.
Bland vinterns avföring hittar man ett stort antal döda varroakvalster.
Samhällena är alla mer eller mindre utsatta för varroasis. Om man utgår från det mest fördelaktiga läget och multiplicerar med 20 kan man beräkna antalet levande varroa kvalster. Men om antalet döda kvalster är mycket stort måste man multiplicera med 80. Efter rensningsflykten måste samhället behandlas.
Ett antal döda bin på kupbottnen ibland i ett lager tjockt som ett finger.
Stark misstanke om sjukdom, kvalstersjukdom, Nosema eller att samhället börjat äggläggning mycket tidigt.
Samhället har dött under sina förråd.
Det är allvarligt angripet av kvalstersjukdom eller har blivit kvävt på grund av syrebrist.
Samhället har dött bredvid sina förråd.
Det har förtärt allt som fanns i förråden eller inte nått ramar med förråd på grund av extrem kyla.
H.Storsch